Jag gillar verkligen att bo i Vadstena på onsdagar. Enbart för att det inte känns som att det faktiskt är Vadstena då. Nostalgi vid slottet, hur mycket folk som helst. Solen är på väg ner, alla är glada och jag känner inte en jävel där nere. Det är helt perfekt, precis som de bästa sidorna i en storstad. Bara glida omkring och se hur enkelt allting är. Idag gick jag och Pyton promenad i närmre tre timmar och jag kommer så här i efterhand knappt ihåg en enda tanke som rörde sig i mitt huvud, en obeskrivligt skön känsla. PUSSSS!