Kändes lite proffsigt att kliva in i omklädningsrummet och mötas av denna syn. Tröjorna upplagda i nummerordning och nya uppvärmningströjor över det. Fint så!

I övrigt så förlorade vi östgötaderbyt mot ett serieledande NKIK med 18-14. Första halvlek spelade vi jämnt, riktigt jämnt med en väldigt bra start. Efter underläge med 9-8 i halvlek så gjorde vi första målet i andra. Därmed 9-9, ett resultat som höll sig i ungefär 13 och en halv minut. Då 10-9 kom, tätt följt av 11-9 av gästande NKIK. Tyvärr så var det väl lite där som matchen gick, vi kämpade på väldigt bra och gav oss aldrig. Stolpe in och dom fick +4. Enligt min mening kunde vi lika gärna ha tagit åtminstone ett poäng, kanske med lite tur. Men vi var absolut på hugget och spelade som ett lag mer eller mindre hela matchen igenom. Kanske hade lite med Helenas ord på programmet att göra, bland de bättre jag har läst! Vi hade en oerhört duktig mur med mycket få hål i vårat mål, dom hade om möjligt en med ännu färre. Målvaktsmatchen får vi dock anse som oavgjord. Magiskt att se. På så sätt som matchen utvecklade så blev ju min speltid väldigt begränsad, eller ja.  Jag var inne på planen  enbart för att tacka motståndare och domare som jag inte ens stött på, om man säger så. Även fast jag förstår det så betyder inte det att jag tyckte om det. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var det minsta sur heller.. Jag vill spela och så är det. Men alla dagar är inte bra dagar, och hellre laget framför mig själv. Riktigt surt att vi idag stod utan poäng. Vi får se det positivt och att vi gav dom en ordentlig match, ser bra ut inför framtiden och de närmaste matcherna. Då jävlar.