Jag bara älskar att träna alltså. Efter helveteslöpningen så sken jag som en sol, tror jag? Trött, svettig och allmänt äcklig, men guuuud så skönt det är (mmmm, det svider att erkänna det)! Var till och med så att min tränare sa "jasså, du har sprungit bort tjurigheten nu". Inte blev leendet mindra när det var core som gällde resten av träningnen. Död i ungefär hela kroppen nu, men jag älskar det! Hej träningsvärk imorgon, hoppas jag. Annars blir jag lite besviken måste jag säga.

Btw, jaaao förlåt för allt.

Förresten, jag vet att jag har halvt överproducerar inlägg ett tag nu. Men om någon fattar vilket sjukt skrivarbegär jag har drabbats av så skulle ni förstå. Helt otroligt lustigt känns det. Kan nog inte sluta heller, blir som att det liksom kliar i fingrarna och min hjärna typ svämmar över. Blir halvt rastlöst om jag inte skriver ner det jag tänker. Kan ju säga att jag inte bara låter det gå ut över bloggen heller. Heheheheh tur att det finns word, för vissa texter borde nog faktiskt inte läsas av någon som inte känner mig. Tror jag skulle bli betraktad som en fullkomlig idiot då, mer än redan nu.. Låter riktigt wierd, jag vet det. Men jag är lite wierd och jag gillar det. Jag menar vad gör det om 100 år?

Dags för en dusch, plugga lite (fortfarande hög på endorfiner sen träningen så kan inte ens oroa mig (tur att jag har träning före provet) haha) och sen ta en riktigt underbara powernap på ett par timmar. Godnatt o så, kan ju bjuda på en bild på favoriten också.

Kan lova att när jag väl träffar honom så kommer han förstå att jag ska gifta mig med honom utan att säga ett enda ord på franska. Mina vänner, det kallas naturlig connection. Lisa Karabatic, hahahahah inte helt fel va?