Handbollsmässigt så har det varit en kass dag. Mmmm. Trött och fortfarande rätt sur, eller nej, det har nog övergått i ren besvikelse nu. Jag menar en förlust kan jag ta, OM det är när man gör sitt absolut yttersta men motståndet bara är bättre. Fine vi kommer igen liksom. Men en förlust där ärligt talat nästan alla (okej förlåt) underpresterar så oerhört. Man kan inte skylla allt på nervositet, inte 7000 bortkastade bollar över långsidan och nästan 50% av skotten PÅ målvakten. Vet inte ens vad resultatet blev, men torsk med kanske 6-7 bollar? 
Kan väl dessutom passa på att be om ursäkt för mitt humör delvis under, men mest efter matchen... Jag hatarhatarhatar att förlora, och på det sättet vi gör det. Det tål inte min vinnarskalle.

Helvetet vart inte bättre när man 10 min efter matchen får veta att Järnvägen vann sin match och vi därmed spelar med en jävla press på tisdag med a-laget. Det behöver förvisso inte vara negativt med pressen, vi har gjort det och vi gör det gärna igen. Vinst är det enda som räknas. 


När jag räknar nu lite snabbt så har ungefär 13 st av 28 varit skadade den här sässen. Helt jävla sjukt.