I. Am. Still. Alive.
Jag överlevde första träningen, utan att nå mitt mål dock.. Vene om det är positivt eller inte, haha kanske mest positivt. Det är ju fan äckligt att spy, liksom när man känner att magsäcken bara drar ihop sig och pressar upp det sista lilla/det man inte har i magen. Varför beskriver jag detta för? Äckel-Lisa.
Bra humör är jag på nu, jag ler som en liten kinesturist med liiiiiite för stor systemkamera framför Fontana di Trevi eller Eiffeltornet. Sjuk men sann liknelse. Shiet att jag kom på den själv. Haha, jag är sjuk men sann.

Dags för nattamackan sen time to sleep. Känner att det här inlägget kommer spåra totalt annars. Hög på, jaa jag kommer inte ihåg vad jag menar, men endorfiner eller nåt kanske? I vilket fall kommer jag ha träningsvärk som bara den imorgon, lovely. Jag längtar efter min underbara säng. Smile & godnatt.