cause i'm addicted to the fantasy
Imorgon ska jag spela handboll. Hemmamatch med a-laget mot IFK Arboga. Klockan 14.00 har jag faktiskt för mig.
Längtar sjukligt till den där minuten, kanske klockan 13.57, när man står ner i gången och precis ska springa ut på planen. Alla är nervösa varje gång. Självklart säger någon den obligatoriska repliken. "Men neeeej! Tänk om jag ramlar?!". Några skrattar lite, andra har mer fokus på sig själv än på något annat. Domaren rör på sig och inspringet är igång. En efter en joggar vi ut på planen, ställer upp på en rad och blir presenterade. Jag är defenitivt en av dom som ler, skrattar och pratar. Det känns bra helt enkelt.
Imorgon ska det gå bra. Det har jag bestämt. Punkt slut.
Längtar sjukligt till den där minuten, kanske klockan 13.57, när man står ner i gången och precis ska springa ut på planen. Alla är nervösa varje gång. Självklart säger någon den obligatoriska repliken. "Men neeeej! Tänk om jag ramlar?!". Några skrattar lite, andra har mer fokus på sig själv än på något annat. Domaren rör på sig och inspringet är igång. En efter en joggar vi ut på planen, ställer upp på en rad och blir presenterade. Jag är defenitivt en av dom som ler, skrattar och pratar. Det känns bra helt enkelt.
Imorgon ska det gå bra. Det har jag bestämt. Punkt slut.
Kommentarer
Trackback
