Hemma från en helt sjukt bra liten tripp i Skåne med så jävla underbara tjejer! Fortfarande inte fått grepp om att vi var på plats när världens bästa handbollsspelare entrade planen, och att vi såg dom in action, i deras miljö med stämningen och alltihop osv osv. Gick oberörda in, gjorde sin grej och bara överglänste allt! Låter förövrigt som jag pratar om djur märkte jag nu.. Men det var så sjukt. 60 minuter som i trans. Mina blåa favoriter var magiska och jag vill bara se dom om, och om, och om igen!  Min absoluta favorit i hela världen gjorde mig inte besviken, utan Nikola Karabatic höjde sig tillsammans med de andra i Les Bleus till ännu en nivå högre, om det ens är möjligt. Jag är så jävla imponerad! Att handboll kan vara så vackert.






Det lockar så jävla mycket att lägga 800 spänn för att se dessa hjältar spela en match i mellanrundan i Jönköping också. Vi får se, vi får se.